
75% utav befolkning skulle må bättre utav en kost med mindre kolhydrater. Dvs ät så mycket du orkar utav lågglykemiska k-h källor såsom ovanjordgrönsaker eller quinoa och därvid håll ditt blodsocker i schack. I övrigt äta protein ifrån kött gärna vilt, fisk eller fågel samt fett från rena fettkällor såsom tex smör och olivolja.
Artikeln i Expressen hänvisar till en undersökning där 88 försökspersoner tappade 3kilo i genomsnitt under sex veckor med ”Nordisk mat” utan att röra på sig. Kosten sänkte även blodtryck och kolestrol samt minskade insulinresistensen. Det som inte nämns är tex, vad de 88 försökspersonerna åt tidigare eller vad de gick ner i, muskler eller fett?
Det här ingår i ”Nordisk mat”
-
Rapsolja
-
Fullkornsbröd
-
Matkorn- mathavre
-
Äpplen, päron, plommon, lingon och blåbär
-
Magrare varianter av mjölk och filmjölk
-
Vit- grön och rödkål
-
Potatis, kålrot och rödbetor
-
Lax, sill, strömming och makrill
-
Vilt, lamm, nötkött och kyckling
-
Ägg
Vad är det då som inte stämmer?
Bröd och gluten
Glutenkänslighet är väldigt vanligt och undersökningar har visat att det är vanligast bland ljushyade. Äter man konstant mat man har en intolerans emot skapar det en stress i kroppen som ökar fettinlagringen, särskilt i och kring magen. Fullkorn är även om du tål det ändå en dålig fiberkälla jämfört med tex gröna ovanjord-grönsaker.
Frukt
När det gäller frukt är lagom bäst, särskilt om du inte tränar regelbundet. Varför, för att fruktos inte höjer insulinet. Med andra ord, insulinet får inte fruktosen in i muskelcellen! Vilket betyder att det stannar kvar i kroppen och ställer till oreda i metabolismen. Enda undantaget är direkt efter träning då insulin inte behövs för att skicka fruktos eller glukos till muskelcellen. En studie visade att en diet hög på glukos jämfördes med en på lika mycket glukos. Efter tio veckor hade fruktosgruppen markant högre kolestrol och insulin, samtidigt som insulin och fettmetabolismen hade försämrtas. De hade också en större ökning av fett, särskilt kring magen. Hur mycket frukt är då ok? Enligt nutrionistexperten Robert Crayhon 1/2-1 hel frukt om dagen, plus extra direkt efter träning. Vilka frukter är då att föredra, ju mörkare och tunnare skal ju mera antioxidanter har de. Gäller även för bär.
Mejeriprodukter och laktos
Medvetenheten om laktoskänslighet har ökat de senaste åren. Det syns inte minst i matvarubutikerna där laktosfria varor fått en egen kyldisk. Det de flesta förväxlar är käsligheten för laktos som är mjölksockret eller något som är minst lika vanligt, käsnlighet mot mjölkproteinet. Dvs att även om du köper laktosfritt är risken stor att du inte tål mjölk ändå pga proteinet. Som vi sa tidigare, allt man äter som man inte tål.. Mejeriprodukter med låg fetthalt som tex lättmjölk är ännu värre och har på senare tid hamnat i täten för bidragande orsaker till bla bröstcancer.
Så till vad som faktiskt stämmer i Expressens artikel.
Samtliga källor till protein är bra! Särskilt vilt och lamm pga att de är uppfödda på gräs och inte korn efter att ha betat ute. Därmed har de både CLA och Omega 3 i fettet i sitt kött. Ägg har det högsta biologiska värdet av alla proteinkällor men bör ej ätas varje dag pga den då ökade risken att skapa en IgG typ 3 allergi.
Hur kommer det sig då att de förbättrade sina värden och gick ner i vikt?
Vi vet inte hur dåligt de åt tidigare. Vi kan bara gissa att de ökade sitt fiber och omega 3 intag eftersom, blodtryck, kolestrol och insulinvärden förbättrades. Tre kilo är ovidkommande om vi inte vet vad de 88 försökspersonernas fettprocent var före och efter dieten.
Referenser:
Benn, B., Green, T. Glycemic Index and Glycemic Load: Measurement Issues and their Effect on Diet-Disease Relationships. European Journal of Clinical Nutrition. December 2007. 61(Suppl 1), 122-131.
Nilsson, A., Ostman, E., Granfeldt, Y., Bjorck, I. Effect of Cereal Test Breakfasts Differing in Glycemic Index and Content of Indigestible Carbohydrates on Daylong Glucose Tolerance in Healthy Subjects. American Journal of Clinical Nutrition. March 2008. 87(3), 645-654.
Katz, A., Falchuk, Z., Strober, W., Shwachman, H. Gluten-Sensitive Enteropathy. Inhibition of Cortisol of the Effect of Gluten Protein in Vitro. New England Journal of Medicine. July 1976. 295(3), 131-135. Reference
Wolever, T., Campbell, J., Geleva, D., Anderson, H. High-Fiber Cereal Reduces Postprandial Insulin Responses in Hyperinsulinemic but not Normoinsulinemic Subjects. Diabetes Care. June 2004. 27(6), 1281-1285. References
Granfeldt, T., Bjorck, I. A Bilberry Drink with Fermented Oatmeal Decreases Postprandial Insulin Demand in Young Healthy Adults. Nutrition Journal. May 2011.10, 57.
Torronen, R., Sarkkinen, E., Tapola, N., Hautaniemi, E., Kilpi, K., Niskanen, L. Berries Modify the Postprandial Plasma Glucose Response to Sucrose in Healthy Subjects. British Journal of Nutrition. April 2010. 103(8), 1094-1097. Reference
Clegg, M., Pratt, M., Meade, C., Henry, C. The Addition of Raspberries and Blueberries to a Starch-Based Food Does not Alter the Glycaemic Response. British Journal of Nutrition. August 2011. 106, 335-338. References
Brites, C., Trigo, M., Carrapico, B., Alvina, M., Bessa, R. Maize and Resistant Starch Enriched Breads Reduce Postprandial Glycemic Responses in Rats. Nutrition Research. April 2011. 31(4), 302-308. Hayashi, K., Hara, H., Asvarujanon, P., Aoyama, Y., Luangpituksa, P. Ingestion of Insoluble Dietary Fibre Increased Zinc and Iron Absorption and Restored Growth Rate and Zinc Absorption Suppressed by Dietary Phytate in Rats. British Journal of Nutrition. October 2001. 86(4), 3443-451.
De Jong, M., Docter, R., Bernard, B., et al. T4 Uptake into the Perfused Rat Liver and Liver T4 Uptake I Humans Are inhibited by Fructose. American Journal of Physiology. 1994. 266, E768-775.Schalkwilk, C., Stehouwer, C., Van Hinsbergh, V. Fructose-Mediated Non-Enzymatic Glycation: Sweet Coupling or Bad Modification. Diabetes/Metabolism Research Review. September 2004. 20(5), 369-382.Bousova, I., Pruchova, Z., Trnkova, L., Drsata, J. Comparison of Glycation of Glutathione S-Transferase by Methylglyoxal, Glucose, or Fructose. Molecular and Cellular Biochemistry. May 2011. Published Ahead of Print. Boaz, L., Moshe, W. Fructose Triggers DNA Modification and Damage in an Escherichia Coli Plasmid.Nutritional Biochemistry. April 2001. 12(4), 235-241. Stanhope, K., Schwarz, J., Keim, N., Briffen, S., et al. Consuming Fructose-Sweetened, not Glucose-Sweetened Beverages Increases Visceral Adiposity and Lipids and Decreases Insulin Sensitivity in Overweight/Obese Humans. Journal of Clinical Investigation. May 2009. 119(5), 1322-1334. Goode, K., John, J., Rigby, A., Kilpatrick, E., Atkin, S., Bragadeesh, T., Clark, A., Cleland, J. Elevated Glycated Hemoglobin is a Strong Predictor of Mortality in Patients with Left Ventricular Systolic Dysfunction who are not Receiving Treatment for Diabetes Mellitus. Heart. 2009. 95, 917-923.
Hopps, E., Caimi, G. Exercise in Obesity Management. Journal of Sports Medicine and Physical Fitness. June 2011. 51(2), 275-282.
Chaudhary, D., Sharma, R., Bansal, D. Implications of Magnesium Deficiency in Type 2 Diabetes: A Review. Biological Trace Element Research. 2010. 134, 119-129.
Thakur, G., Mitra, A., Pal, K., Rousseau, D. Effect of Flaxseed Gum on Reduction of Blood Glucose and Cholesterol in Type 2 Diabetic Patients. International Journal of Food Science and Nutrition. June 2009. 60(S6), 126-136.
Losso, J., Holliday, D., Finley, J., Martin, R., Rood, J., Yu, Y., Greenway, F. Fenugreek Bread: A Treatment for Diabetes Mellitus. Journal of Medicinal Food. October 2009. 12(5), 1046-1049. References
Sharp, C., Pearson, D. Amino Acid Supplements and Recovery from High-Intensity Resistance Training.Journal of Strength and Conditioning Research. 2010. 24(4), 1125-1130.
Qin, L., Xun, P., Bujnowski, D., Daviglus, M., Van Horn, L., Stamler, J., He, K. Higher Branched-Chain amino Acid Intake is Associated with a Lower Prevalence of Being Overweight or Obese in Middle-Aged East Asian and Western Adults. The Journal of Nutrition. 2010. 141(2), 249-254.
Kerksick, C., Harvey, T., Stout, J., Campbell, B., Wilborn, C., Kreider, R., Kalman, D., Ziegenfuss, T., Lopez, H., Landis, J., Ivy, J., Antonio, J. International Society of Sports Nutrition position stand: nutrient timing.Journal of the International Society of Sports Nutrition. 2008. 3, 5-17. http://www.jissn.com/content/5/1/17#B85