- Brunt fett upptäcktes redan på 1600-talet medan beiget fett är ett ganska nytt fynd. Brunt fett som man numera vet även finns på oss vuxna och inte bara bebisar triggas av kyla och har då förmågan att öka förbränningen av det vita fettet. Träning kan dessutom utvinna brunt fett från vitt fett.
Blir vi feta utav fett, eller är det fettet som gör oss feta? I motsats till vad man kanske tror är fett inte alls inaktivt och bara sitter där som en onödigt stor energikälla som många dessutom inte kommer åt att använda. Tvärtom är det väldigt aktivt och styr både flera hormoner, tillväxtfaktorer och enzymer.
Här än några viktiga nyckelfaktorer som styrs utav fettet vi bär på:
- Adiponectin – reglerar blodsockret
- Resistin – reglerar uppbyggnad av kolesterol i artärerna
- Adipokines – reglerar immunsystemet
- Leptin – reglerar metabolism och aptit
- TNF – inflammatorisk budbärare
- IGF-1 – reglerar celltillväxt i nästan varje cell i kroppen
- Aromatase – omvandlar testosteron till östrogen
- Östrogen – upp till 100% av kvinnors östrogen produceras utav fettvävnad efter klimakteriet
- Testosteron – ca. hälften av kvinnors testosteron produceras utav fettvävnad
- Underhudsfett på magen är ohälsosammare än på andra delar av kroppen. Inre bukfetma är direkt kopplat till flera hälsorisker.
Visceralt fett syftar på den inre bukfetman medan Subcutaneus är vårt underhudsfett som man kan nypa tag i. Visceralt fett är förknippat med en klart större hälsorisk av många anledningar. Levern får ca 75% av sitt blodflöde från Hepatic portal vein som i sin tur är direkt kopplat till det viscerala fettet. Bukfettet är dessutom mera insulinresistent än övrigt fett. Har man mycket bukfetma blir alltså levern dränkt i fett som till råga på allt är okänsligare för insulin än allt annat fett. Och det slutar inte där. Visceralt fett styr även TNF (inflammatoriska budbärare) vilket ökar inflammationen och minskar insulinkänsligheten ytterligare. Denna onda spiral leder till sist till Diabetes 2. Även Subcutaneus fett på magen är mera ohälsosamt än på övriga delar av kroppen.
- Hos människor med ett väl fungerande insulinsystem kan kolhydrater minska vikten jämfört med en lågkolhydratsdiet.
Insulin är det enda hormon i kroppen vi har full kontroll. Genom minskad mängd kolhydrater och anaerobträning (eftersom den ger oss muskler) kan vi öka insulinkänsligheten och därmed direkt påverka vår kort och långtidshälsa. Nytt inom forskning är att insulin även produceras i hjärnan och att den numera allt vanligare sjukdomen alzheimers beror på insulinresistens i hjärnan. Läs mera om Diabetes 3, även kallat Alzheimers här. Hos personer med ett fungerande insulinsystem har det dock visat sig att kolhydrater fungerar hur bra som helst och kan t.o.m ha viktminskande effekt. Se bild ovan.
- Kvinnors naturliga päronformade fettinlagring kring midja och lår. Män har naturligt en mera äppelformad inlagring kring magen. Aromatase bidrar till en omvänd relation.
Aromatase är ett enzym som påverkar omvandlingen av testosteron till östrogen. Faktorer som i sin tur påverkar detta enzym är fetma (framförallt visceralt fett), insulin, alkohol och ålder. (Btw , alkohol sänker ditt testosteron i upp till tre dagar och testosteron motverkar kortisol/stresshormonet som gör dig fet). Kvinnor lagrar naturligt mera fett runt höft och lår medan män lagrar runt mage/midja. Resultatet av aromatase blir män med en kvinnlig hormonprofil och kvinnor med en manlig. Förutom den transsexuella skillnaden är det ca. 50% arv som avgör vart din kropp lagrar fett.
Sammanfattningsvis kan man säga att ju fetare vi är ju fetare blir vi och desto svårare blir det även att bli av med det. Det är sorgligt att så många och så långt ner i åldrarna har problem med något som vi har så stor kontroll över. Vart din kropp lagrar fett och hur lätt du har för att göra det är till stor del genetiskt. Men hur och om du ska bli fet är främst medvetna dagliga val genom kost och träning. Trots de flesta tidningars ofta felaktiga vinkling så släpp fokusen på utseendet och träna och ät sunt för hälsans skull. Det skapar mindre stress och så får du sommarformen på köpet ; )
Referenser:
Menno Henselman
Alan Aragon
The Journal of Clinic Investigation
National Strength and Conditioning Association
bra skrivet Mike!