7 år senare var man där igen och svettades! Jag kan på ett sätt förstå alla som vill komma igång men åren bara går och inget händer. Ungefär så har det varit för mig och Bikram yoga. Men igår klev jag äntligen in genom de stora trädörrarna igen!
När jag började träna MMA för 7 år sen sa min coach Omar Bouiche att något måste göras med rörligheten, så han rekommenderade mig Bikram. Om Sveriges främste MMA-fighter genom tiderna (tillsammans med Alexander Gustafsson såklart) säger Bikram är bra, då måste det vara det tänkte jag. Så vi blev några stycken från klubben som gick dit och körde. Tillsammans med min fightingträning är nog Bikram yoga ibland det jobbigaste jag gjort. När jag ser nästan alla andra klara varje position vissa ganska lätt, kämpar jag för livet på min handduk. I huvudet tänker jag följ med och lyft lite då.. : )
duCalme är det enda stället för mig att träna Bikram på. Kim Melalander som är ägare var först i Norden med Bikram. Det hon och hennes personal har lyckats fantastiskt bra med är att ge dig en upplevelse varje gång du kommer hit. Så snart man stänger dörren och lämnar vinterkylan utanför möts man av en skön atmosfär som alla som kommer hit tycks bara anamma med en gång. Man tunar liksom in på samma frekvens. Och det är alltid rent, städat och superfräscht.
Mobilitetsträning i kombination med stabilitet är superviktigt. Jag är ett lika litet fan av yoga som jag är av Crossfit men Bikram är annorlunda. Det är inte långtråkigt eller ensidigt, snarare tvärtom och om någon inte tycker det är jobbigt gör ni inte rätt!
“State of the art instructors” kan man alltid räkna med här. Kanske det viktigaste för att få ett bra träningspass. Motiverande, kunniga och erfarna lärare som varken pratar sönder klassen eller ger för lite instruktioner. Något jag vet att man inte kan ta förgivet efter att ha jobbat i branschen i 14 år.
I fredags testade jag Flow som är just vad det låter. Rörelserna går i ett harmoniskt flöde i en timma. Det var precis lika jobbigt och skönt som jag mindes det. Det enda misstag jag gjorde var att ha klockan kvar på armen. Man vill lämna tid och rum utanför när man går in genom de stora trädörrarna för att träna…
Lämna en kommentar