Morgonjavan från Johan & Nyström

Morgonjavan från Johan & Nyström

Kaffe, ett bokstavligen hett ämne när man försöker minska ner eller ta bort det för någon. Fördelarna är övervägande många men de få baksidor kaffe har gör ändå att många faktiskt skulle må bättre av att tona ner tillfälligt på konsumtionen.

Väldigt många dricker inte kaffe bara av vana eller för att det är gott utan också för att koffeinet är centralstimulerande och man känner sig piggare än vad man är samt får minskad hungerkänsla. Energi kommer inte på burk, flaska eller ens i en Iittalamugg. Det måste förtjänas. Energi börjar med kvalitativ återhämtning (sömn) och bra kostvanor sedan kan man spetsa det med stimulanter där kaffe är klart hälsosammare än alla syntetiska energidrycker.

Den andra baksidan med kaffe är att alla med känslig mage löper risk att kaffet irriterar tarmslemhinnan. Särskilt illa om man dricker vanligt bryggkaffe som stått på eftervärme och bildat höga mängder garvsyra.

Nåväl, här följer lite trevligare och mera uppmuntrande punkter om java. Läs och njut av din kopp!

  • 24 timmar klarar kaffebönan sig levande ute i syret. Därför bör du som har en egen kvarn inte hälla i mera kaffebönor än du förbrukar under en dag för att få bästa smak!

  • Luras inte av en dubbel eller trippel espresso. Koffeininnehållet är ändå lågt eftersom när vattnet pressas genom bönan så fort hinner inte koffeinet tas upp. Därför är det starkaste kaffet du kan göra vanligt bryggkaffe eller en perkulator.

  • Undvik kaffe om du lider av I.B.S  eftersom det irriterar tarmslemhinnan.

  • Halveringsstiden på kaffe är ca. 6 timmar så om du tagit din sista kopp kl. 16.00 är ändå halva kvar i blodet kl. 22.00. (när det är läggdags ;  )

  • Köp ekologiskt kaffe. De flesta negativa studier på kaffe är kopplat till besprutningsmedlen.

  • En 15 år lång studie på 41.000 kvinnor som drack upp till 3 koppar kaffe dagligen visade en klar minskning i hjärtproblem.

  • Snabbkaffe är av sämre kvalite än kaffe bryggt på riktiga bönor och innehåller mindre antioxidanter.

  • Flera studier visar om och om igen att kaffedrickande minskar risken för diabetes 2 och förbättrar blodsockret.

  • Minska risken för nästan alla vaskulära sjukdomar, minskad risk för hjärtattack samt att det INTE höjer blodtrycket på lång sikt.

  • Polymorphism är en gen forskare nyligen har hittat. Har man denna gen innebär det ökad känslighet för koffein.

  • Antioxidanterna i kaffe minskar sockerupptaget i magen och bidrar till viktnedgång.

  • Större mängd kaffe dagligen ger större viktnedgångseffekt än en mindre mängd kaffe visar studier.

  • Tydligt tecken på uttröttade binjurar är om du kan dricka en kopp bryggkaffe och ändå somna inom 1-2 timmar. Min rekommendation då är att helt skippa alla stimulanter och låt kroppens hormonkurva få återställa sig. Betydande att du ska vakna utvilad helst 8 morgnar av 10 och vara full av energi i kropp och knopp hela dagen utan stimulanter. Läs mera om Circhadian Rythm här.

 

Referenser:

Vinson, J., Burnham, B., et al. Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled, Linear Dose, Crossover Study to Evaluate the Efficacy and Safety of a Green Coffee Bean Extract in Overweight Subjects. Diabetes, Metabolic Syndrome, and Obesity. 2012.

Onakpova, I., Terry, R., et al. The Use of Green Coffee Extract as a Weight Loss Supplement: a Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Clinical Trials. Gastroenterology Research and Practice. 2011.

Kotyczky, C., Boettler, U., et al. Dark Roast Coffee is More Effective than Light Roast Coffee in Reducing Body Weight and Restoring Red Blood Cell Vitamin E and Glutathione Concentrations in Healthy Volunteers. Molecular Nutrition and Food Research. 2011.
Liu, S., Chen, C., et al. Caffeine Enhances Osteoclast Differentiation from Bone Marrow Hematopoietic Cells and Reduces Bone Mineral Density in Growing Rats. Journal of Orthopedic Research. 2011.

Cheng, B., Liu, X., et al. Coffee Components Inhibit Amyloid Formation of Human Islet Amyloid Polypeptide in Vitro: Possible Link between Coffee Consumption and Diabetes Mellitus. Journal of Agricultural and Food Chemistry. 2011.